Beskrivning
Den svenska naturessän? Vad är det för något? Finns det ens? Vad skulle det i så fall kunna vara? De frågorna ställde sig vid ett tillfälle en grupp litteraturvetare. Svaren de gav lämnades att gro tillsammans med en handfull andra plantor. Resultatet blev detta nummer av Aiolos.
“Naturessä” är ett ovanligt ord och knappast någon vedertagen genrebeteckning. Varför alls plocka upp det idag? Och varför tillfoga adjektivet “svensk”? Det enkla svaret: för att se vad som händer. Om naturessä får agera sökord i svenskspråkig litteratur går det kanske att göra fynd.
Numret rör sig genom svenskt 1900-tal, över Bengt Bergs estetiska naturskyddsmetoder, Karl-Erik Forsslunds biocentriska tänkande, Gunnar Brusewitz framgångsrikt förfelade naturkänsloåtergivning, Sven Barthels meditationer i skärgårdslandskap, Folke Dahlbergs skildringar av ensligt Vätternliv och Willy Kyrklunds negeringar av svensk natur. Johan Gabriel Oxenstiernas diktverk “Skördarne” från sent 1700-tal lyfts fram som en skildring av svensk modernitet i vardande och Helena Granstöms essä “Det som en gång var” blir läst som ett exempel på grön samtidspessimism. Konstnären Ida Rödéns imaginära naturaliehistoria rapporterar från bortomtidsliga forskningsresor, och naturkonstiggörande verk av Oscar Furbacken ger glimtar av ett storslaget mikrokosmos. Den kinesiska samtidspoeten Ya Shi introduceras på svenska med klassikerförklarade dikter från berget Qingcheng. Svensk introduktion får också Philippe Descola, en tongivande fransk antropolog som ställer det moderna naturbegreppet på ända. Dessutom: en experimentellt rekonstruerad Apollonhymn av den arkaiska poeten Alkaios.
Medverkande: Alfred Sjödin, Alkaios, Anna Gustafsson Chen, Ann-Sofi Ljung Svensson, Arne Florin, Carina Lidström, Folke Dahlberg, Himerios, Ida Rödén, Jesper Svenbro, Jon Brandt, Jonas M. Hoeck, Kari Haarder Ekman, Magnus af Petersens, Mats Jansson, Niklas Haga, Oscar Furbacken, Philippe Descola, Pär-Yngve Andersson, Sten Wistrand, Ya Shi.
